Skitdålig på att uppdatera mig..
Jag är usel på den här bloggen nuförtiden. Orsaken kan vara en kombination av en otroligt hög arbetsbelastning på jobbet, en man med diskbråck och så klart, min osannolika trötthet. Jag har lärt mig från förra gången att man ska lyssna på kroppen, så jag är numera inte vaken längre än till 20,30 varje dag. Annars får jag migrän. Life´s great ! :-)
Annars känns det faktiskt häftigt att vara gravid den här gången. Jag vet liksom vad som väntar, vilken otrolig kärlek som jag åter igen kommer att få uppleva, nu dubbelt upp med två underbara kids. Extra roligt är det ju att Pelle inte varit med om detta förut så klart, och att det är hans "första" gång. Att han också ska få uppleva denna härliga känsla av ett barn, även om han är Zebbans pappa också, så var han ju tyvärr inte med när han föddes. Jag unnar verkligen honom detta, och det var synd att han inte var med på ultraljudet nu sist, och fick se den lilla illbattingen i magen.
Idag är vi ensamma här på Bygatan, jag och mr Z. Vi inväntar mams och paps i morgon, för lite Viklunds-hang out, under helgen medan Pelle frodas nånstans kring Östersundshållet. Om allt går som det ska ska det bli både slalom och rörbyte i solariet under helgen. Ska be pappa på mina bara knän att vi gör det tillsammans, rören alltså.
På morgnarna har jag alltid fantastiska idéer kring vad den här bloggen ska innehålla. Vid lunch har jag inte hunnit titta upp på nåt annat än mitt "vanliga" jobb, och det är väl helt riktigt, men i samma ögonblick som jag får annat på fatet, så försvinner blogg-inspirationen. Antar att energin inte räcker till allt.
Nu är det 2 1/2 men. Det betyder en filt, sängen och en rolig timme.
Hare.
Annars känns det faktiskt häftigt att vara gravid den här gången. Jag vet liksom vad som väntar, vilken otrolig kärlek som jag åter igen kommer att få uppleva, nu dubbelt upp med två underbara kids. Extra roligt är det ju att Pelle inte varit med om detta förut så klart, och att det är hans "första" gång. Att han också ska få uppleva denna härliga känsla av ett barn, även om han är Zebbans pappa också, så var han ju tyvärr inte med när han föddes. Jag unnar verkligen honom detta, och det var synd att han inte var med på ultraljudet nu sist, och fick se den lilla illbattingen i magen.
Idag är vi ensamma här på Bygatan, jag och mr Z. Vi inväntar mams och paps i morgon, för lite Viklunds-hang out, under helgen medan Pelle frodas nånstans kring Östersundshållet. Om allt går som det ska ska det bli både slalom och rörbyte i solariet under helgen. Ska be pappa på mina bara knän att vi gör det tillsammans, rören alltså.
På morgnarna har jag alltid fantastiska idéer kring vad den här bloggen ska innehålla. Vid lunch har jag inte hunnit titta upp på nåt annat än mitt "vanliga" jobb, och det är väl helt riktigt, men i samma ögonblick som jag får annat på fatet, så försvinner blogg-inspirationen. Antar att energin inte räcker till allt.
Nu är det 2 1/2 men. Det betyder en filt, sängen och en rolig timme.
Hare.
Kommentarer
Trackback
