Ny dag i solen.
Jag har en god vän sedan studietiden, vars familj drabbats av en hemsk tragedi. Jag lider verkligen med henne, och vi språkade snabbt omd et här med vad i helskotta man gör med livet egentligen. Tar man verkligen vara på det ?? Ska man streta på, söka finare kropp, finare hus, bättre jobb, dyrare leksaker, flashigare stad att bo i (här kan ju inte jag tävla så klart, men ändå), bättre område, snyggare bil.. ja, you name it. Hon funderar på att skita i allt och leva på "blåbär och besparingar". En bra idé tycker jag.
Jag drog en parallell i det fallet. Nu var det inte lika hemskt, men när jag separerade senaste med allt hemskt som hände där omvärderade jag mitt liv totalt. Vad hade jag hållit på med dem senaste tio åren. Jo, bara glidit omkring och strävat efter helt oväsentliga saker, många "polers" och full fart. Och på fullaste allvar trott att detta var ett bra liv, att man hade goooooda vänner och ett fullgott trivsamt räzerfarts-liv med nya bekantskaper hela tiden. Men näää, nåt kändes tomt, när krisen kom ....så jag ställde frågan - vad gör mig lycklig ?
Så - sagt och gjort, nu bor jag i Kramfors, en riktig småstad, har få men bra vänner, snart två underbara barn, en underbar man, jobbar utan större ambitioner med att "vända papper" på en brandstation i Byhåla och har världens bästa liv.
Omvärdera medan du kan.
Lite skämt såklart, men en del allvar också.
Jag beklagar dock hennes tragedi och kan inte alls jämföra det som hände med mitt.. Men ändå. 
blir så glad över dina klokheter!
