Nämen fy fan - ta och skjut mig !!

Vid Gud, jag har haft sovmorgon. Efter tre veckors adrenalin och piggelin, så försvann Putte plötsligt ut ur sovrummet i morse. Pelle klev upp och jag fortsatte koma-läget tills jag vaknade av att den andra snubben ville ha kliat på ryggen. Det kändes som om jag hade sovit ett dygn, men det var i själva verket bara några timmar. Men skönt som tusan !! Fördelen med att inte amma, man kan dela på ansvaret att kliva upp, ge mat och skapa närhet och kontakt. Jag upplever att fördelarna överväger nackdelarna, och därför har jag gett upp amningen. Jag måste fortfarande pumpa ur, det kommer inte mycket, och efter nu snart två dagar, så har det i prncip sinat, och jag har bara pumpat ur två gånger på två dagar. Alltså, det fanns knappt nåt där. Så det är väl lika bra. Nu sover han flera timmar i sträck, och mår finemang. Alla är nöjda.

Livet är numera så himla lugnt och skönt. Jag och Pelle är nykära. Vi planerar för nästa sommar, med båt och stort partaj. Inga besök med för många fulla personer som besöker oss,  som förr. Mat, familj, mys och kram. Det är så himla skönt. 

Jag planerar en operation. Jo, det gör jag faktiskt.Bort ska nackvärk, ryggvärk, axelvärk och migrän. Bort ska dem tunga juvren. På sikt.

Igår hade vi dessutom hela klanen Viklund på besök, t.om min celebra bror. Som sov över !!!!!! Gah  !!! Helt otroligt roligt !






Och den här mannen, är så vacker att jag gråter. Även om han börjar vara aningen stor i käften mellan varven, så när vi är ensamma är han ändå gosigast och bäst.