Karma

Jag tror på Karma. Inte bara från ett liv till ett annat utan t.om i samma liv. Har du levt på ett dåligt sätt under en period av ditt liv, kan det slå tillbaka på dig i ett senare skede. Jo, jag tror faktiskt det.

För tänk efter - för en del, glider bara livet fram. Det är som om dem föddes på en räkmacka. De spelar liksom i en helt annan liga än andra - för man har inte samma förutsättningar. Som att jämföra handikapp-OS med vanliga OS. Jag är helt klart med i Paralympics - jag är handikappad i livet. För tro mig, jag testas, gång på gång. Jag föddes snarare på en torr husmans, än en räkmacka. Det går att äta husmans också, man klarar sig på det, och det är bra det med. Men en räkmacka. Det är gott det.

Förmodligen har jag varit rätt taskig i mitt förra liv. För jag kom tillbaka som en halvfet, råttfärgad tjej från inre Västerbotten i en av de kallaste länderna i hela världen. Karma såg till att jag inte i någorlunda närhet fick en vettig karl förrän jag nästan var 30 år. Jag har stött på alla dåliga arbetsplatser och chefer som finns. Jag har verkligen inte blivit serverat nåt på en räkmacka. Nånsin. Husmans - det är min lott i livet. Jag har förlikat mig med det - jag får kämpa, strula, fixa och greja. En del, glider fram. Ofta kommer vi fram till ungefär samma plats, det är bara det att jag fått gå dubbelt så långt, vrida dubbelt så hårt och springa dubbelt så fort.

Jag hade också minste en tredjedel av mitt liv som mest innehöll fest, fest och åter fest. Jag har inget emot fest, jag gör det fortfarande, det är livet på en pinne. Det är roligt när fest är ett inslag i vardagen, och jag har några av mina bästa minnen från den tiden. Men - med ordet fest finns också alkohol - mycket alkohol - bråk, dåligt sex, svek och gigantiska minnesluckor. I negativ mening i förlängningen också grymt brist på omdöme mellan varven, och rent fördjävlig med vissa, under perioder. Hybris drabbades jag av - oerhört övermod och dryghet. Det är inte ett bra liv, enligt Karma. Inte alls faktiskt.

Så - vad händer, jo karma slår till. När man tror att man har det gött, så slår det bara till. Som om att man ska få en lika lång tid av kamp, åter igen, för att man trodde att man var på toppen av världen, för ett  ögonblick i några år.

Men jag ska inte klaga, förstå mig rätt. Just nu är livet bra. Karma går på lågfart just nu, har gjort den senaste tiden. Jag fick fripass när jag flyttade hit och träffade P.  Karma gav mig en fripassage. För att mellan varven påminna mig om det där övermodet. "Våga inte" - också kommer det en käftsmäll.

I förrgår kom den senaste påminnelsen om det här, till vår familj. Zeb bröt benet för andra gången i år, gipsad till skrevet. 8 veckor i gips till skrevet. Tredje gången på samma ben. Nästan på samma ställe. Jag får frågan på sjukhuset, som insinuerar att jag framkallat skadorna på honom själv. Ytterligare en käftsmäll. Hur kan dem ens tro det ?

Du ska inte tro att du kan glida förbi på räkmackan. Din lott är husmans, kom ihåg det.




Kommentarer
Postat av: Malin G

Vet hur du känner. Räkmackor är inte direkt något jag har någon större erfarenhet av heller. Ingen direkt tröst kanske, men vi är i alla fall två. På sätt och vis, även om jag inte prövats på samma sätt. Kram.

2009-10-15 @ 10:08:56
Postat av: Victoria

Bra skrivet. Men frågan är om räkmackan är att föreda alla gånger??? Förösk att inte tänka på hur de säger på Lassa, har varit med om samma sak själv. Tänk om sjukhuspersonalen visste hur man som förälder kunde anklaga sig själv vissa gånger. Varför lät jag honom/henne....

2009-10-18 @ 14:53:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0