Nämen fy fan - ta och skjut mig !!

Jag fryser aldrig. Jag låtsas väl att jag mellan varven också klagar över kylan, att det är kallt, och att man måste ha en dunjacka på sig.

Det ser så mysigt ut. Att ha en stor halsduk, att sitta framför en brasa med raggsockor och trä över en filt och ta en kopp thé för att hålla värmen. Att värma sig hos varandra på natten.

Jag svettas, det är så jävla varmt överallt, i sovrum, på flygplan, på jobbet, i affärer. I samma ögonblick som jag drar på mig dunjackan så transpirerar jag så att jag mår illa. Jag vaknar i en pöl på natten av värmen av en man, ett barn och en bebis. Helst vill jag öppna fönstret, kasta isbitar i sängen eller bara gå ut och rulla mig i snön, men jag inser på nåt sätt att det inte är normalt. Jag är inte normal - inte här heller. No shit Sherlock.

När jag är på jobbet går jag i kortärmat, när alla går i kofta. När folk tar på sig mössan, sliter jag av mig jackan och bara dör. Jag har alltid varit varm, men hallå, vad är det med mig ??

Nu får jag ta och kyla ner mig, det här är alldeles för hett för att vara normalt. Jag står inte ut längre, jag vill frysa en stund!!!!!!!!

Jag sprider en dödlig smitta. Alla som träffar mig numera blir sjuka. Även om det faktiskt var Pelle som smittade mig, så kanske det är han som är boven. Han är på skoterresa och har hittills smittat 3 av 8, i magsjuka. Jag har smittat enbart en, stackars mamma.

Men nu får jag inte nån röd drake som skulle skrämma skiten ur alla som ser min rygg. Det får bli en annan gång.


OCH HÅLL ER UNDAN FRÅN MIG, VAD NI ÄN GÖR !!!!!!!!!!!!!!!!!!

Sömn är ett underskattat läkemedel och antidepressionsmedecin. Jag fattar inte att doktorer inte beordrar folk att gå hem och lägga sig. Hälften av alla problem skulle försvinna om folk bara sov ordentligt. Ta sig en lur vid lunchen eller nåt - så gjorde man förr, varför inte nu ?

Att sova mycket är tydligen ett tecken på att man är lat. Särskilt om man har lite övervikt.  "Ska du sova nu igen (underförstått: "din lata jävel")?" får jag frågan massor med gånger. Nu när Putte är uppe så tidigt så är det väl inte så många som funderar på det och kanske också för att jag inte väger så mycket längre, men i vanliga fall så är det inte bra att ligga och sova mitt på dagen. Nä, man ska speeda runt som en råtta på acid, hela tiden, ha en massa aktiviteter, hela tiden, och helst bara sova en 4-5 timmar per natt. Jodå, det räcker - lovar mig människor.

Så fan att det räcker. Jag dör om jag inte får sova ordentligt och jag menar det. Jag blir deppad, arg, elak och inte nån trevlig person. Jag hatar att bli väckt och vill döda alla som inte respekterar att folk faktiskt ligger och sover. Sover man, så behöver man väl sova. Håll då igen käften, respektera att någon behöver sova. Tror inte att det är så himla många som "okynnes"-sover liksom - även om man kanske känner till en och annan, så är det nog inte så vanligt. Man kan vara sjuk, stressad av jobb eller ha nåt annat som gör att man måste sova lite extra. Alla kan inte överleva på 4 timmar - jag tror faktiskt att ingen gör det.

Läs bara här: http://www.somnprogrammet.se/?gclid=CMnfkebEiqACFcwWzAod4TmMdA

Näni, låt för tusan folk vila en stund på dagen - ta en siesta. Hur ska man annars orka med det stressiga liv som man kallar sin egen vardag. Läk dina bekymmer i sängen, och dröm en våt dröm vettja.

Jag älskar att sova. Och jag tror att jag ska göra det precis nu. ZZZZZZZzzzzzzzzzzz..........

En av dem konstigaste saker som jag har för mig, är att jag studerar folks matkorgar, och matvagnar i kassakön på mataffärer. Vad tycker folk och mat och att handla egentligen ??? För mig är det höjdpunkten på veckan - jag drömmer mig bort bland recept och burkar. Står bland den utländska maten och funderar över om jag inte kan få komma hem till nån iransk familj och äta nån gång. Köper Oreos och tror att jag är amerikan. Öppnar förpackningen och tar ett kex innan jag betalat - som dem gör i tv-serier.  Jag får dessutom för mig att jag kan lista ut hur folk lever, hur man mår och hur man agerar i vardagen när man studerar vad man har i sin matkorg. Konstigt kanske, men det intresserar mig på ett sätt.

En sak som jag observerat sedan jag flyttade till Kramfors, är rent generellt att folk på "landsbygden" äter mera "gammal" mat än i stan. Nu menar jag så klart inte gammal i den bemärkelsen att man äter möglig mat, utan mera gammeldags mat. Många äter fläsk och löksås, sill, pölsa, kalops och sånt. I stan finns det oftare indisk, thailändsk mat, och kanske en och annan kryddig korv, några exotiska ris-sorter, delikatesser från charken eller sånt. I Kramfors handlar man "riktig" mat, som man säger. Det speglar sig också när vi äter hemma - Pelle är inte så förtjust i utländska kryddningar, klassiskt ska det vara.

När jag ser en del så blir man faktiskt ledsen. Man ser någon grå, trist, medelålders kvinna eller man, styrandes på sin vagn i sakta mak. I korgen ligger frysta färdigrätter, en godispåse och en veckotidning, blandat med en liter mjölk och hårdbröd. Det känns så ensamt och deprimerande. Att värma mat i mikron, som totalt saknar näringsvärde, och sitta själv och läsa veckotidning. Jag inbillar mig att mjölken hinner bli dålig innan man druckit upp den enda liter man köpte och att man är urbota trött på att sitta själv.

Efter dem kommer den smällfeta familjen med skrikiga barn. I korgen ligger glass, coca-cola, och sockerflingor. Inte en grönsak så långt ögat kan nå. Här försöker man inte ens. Toppen av berget kommer när man köper en limpa cigg. Alla ser trötta ut. Jag lovar att det sitter en skitig hund i deras bagage, på en rutten volvo. Ingen har jobb, och egentligen borde man äta billig löksoppa dagarna igenom för att minska både mage och plånboksutfall. Men nä, fet, dum och ingen bryr sig om att barnet mobbas i skolan och inte orkar ta trappan upp till parkeringen fastän man är 8 år. Förvisso borde han inte mobbas för sin vikt, det är ju helt fel, men han kanske vill leva till han är 40 ialla fall.

Sedan kommer nån ranglig topp-pingla. Här har man mini-mjölk, minismör, nåt grovt bröd och nån gurka. Barnet som kommer efter är litet och magert. Han får mini-mjölk hemma och växer inte. Han får hänga med som ett banan-skal på mammas idéer. Fanskapet tror att mini-mjölk är bra och att ungar blir feta av att fika. Man har lust att putta ner henne från en klippa. Ättestupan nästa.

Sedan kommer jag. Vilken kategori jag tillhör kan man knappast veta. Jag köper ialla fall fet mjölk, fet fil och riktig grädde. Jag tror att man måste få en hjärna när man är liten, och fett i kroppen för att smörja lederna. Särskilt för barn. Jag får order av min kock-man att köpa särskilda kryddor och fonder, annars duger det inte. Jag lagar nämligen inte särskilt mycket mat själv, ändå är det jag som handlar. Sedan köper jag mycket färska saker. jag använder dem inte alltid och dem ruttnar bort i kylskåpet, men jag har fått för mig att mans ka göra det. Jag toppar vagnen med tio Järrendals limpor. För er som inte smakat Järrendals limpa, GÖR DET ! Det är världens godaste limpa - förutom Nordingrålimpan som inte görs längre. Femtielva mums-mumspaket och förtielva flingpaket i SpecialK och Havre Fras. Blöjor, shampo, ljus och ett pussel. Vällingpaket i bigpack. Glass. Glass. Glass. Åsså dem fiiiinaste bitarna av ryggbiffen. rostbiffen eller oxfilén toppad med en falukorv. Så - vem är jag ? Hur analyserar man min vagn ?

Jag är en som tror att jag är hälsosam ibland, men som gillar att det smakar bra. Jag är fast i en familj som aldrig står stilla, som alltid har femhundra människor här på mat. Vagnen är överfull. Jag ser lika chockad ut när jag ska betala vareviga gång. Folk tror förmodligen att jag har tio barn och inte två. Folk blir irriterad över att jag inte packar tillräckligt fort, och blir irriterad när dem bara kör på bandet och krossar mina mums-mums. Lika irriterad blir dem när jag ropar - OJ ! Jag glömde snuset och springer in i kön och roffar åt mig en snusdosa och tränger mig tillbaka igen.

Jag är strulet själv. Jag tror att jag hinner allt, och ska göra allt. Jag handlar för en armé, varvid hälften blir skräp. Jag är alltså en miljöbov också. Jag pratar för länge med folk i kön och märker inte att det är min tur. Folk blir irriterade över att jag har så mycket i vagnen när dem bara har sin frusna jävla mat. Jag köper till och med mina trosor på Konsum - Pierre Robert Lingerie - prova det !

Mataffären är mitt Mekka. Här finns allt. Man behöver inte H&M, Åhléns eller ICA Gourmet. Jag har Konsum - där hittar jag allt jag behöver.

Rock on Coop !!!

Jag kan säga direkt, utan att tveka att jag inte gillar alla barn. Verkligen inte. Måste man göra det ?

Vissa av Zebs polare kan man läsa som en öppen bok - dem kan vara skräniga och skrikiga och omöjliga, men man ser att i grunden är dem snälla. Det behövs bara lite hyfs. Det kan man snabbt ordna om man heter Kicki Viklund, till slut räcker det med en blick. Andra barn gillar jag direkt, inget fel, glada och fina. I Zebs klass finns båda varianterna. I vissa fall så har vi många kvarters barn hemma hos oss. Och det gillar jag - barn ska tycka om att vara här, och ska FÅ vara här. Hos andra verkar dem inte få vara om dem är fler än två, eller överhuvudtaget. Mat får man tydligen också bara här. Och mittemot oss, men ingen annan stans. Här är maten viktig, men det är det tydligen inte överallt. En del barn får inte ens middag och är ensam hela kvällarna. Jag fattar ingenting.

Men - på vissa håll, i vissa familjer fostras djävulsbarnen. Dem som ljuger, lismar, lockar och snackar skit. Dem känner jag igen direkt - likt att jag känner igen psykopater. Jag gillar dem nämligen till en början. Innan man ser att hornen växer fram under deras fjuniga hår. Ingen av dem här barnen har någonsin träffat nån som mig. Jag går på dem direkt. Pang bara. Sedan aktar dem sig för mig - och det är väl säkrast det. Pelle är likadan. Särskilt när dem tror att jag inte hör, så är detta tydligt. Jag hör allt, små djävlar, Kickan hon hör allt. Allt. Och slår till direkt.

Vid en djupare analys av djävulsbarnen förstår man att dem kunde ha blivit helt annorlunda. Men när mamma och pappa inte bryr sig, man blir osäker och faktiskt helt bortglömd - eller när mamma och pappa snackar extremt mycket skit hemma och är i allmänhet jävligt trångsynta, så blir barnen likaså.

Men inte hemma hos mig. Aldrig i helvete. Man snackar inte skit om andra barn, man är inte dum med varandra och framför allt fryser man inte ut någon. Jag har precis talat om att den som är dum får åka hem. Alla gapar. På min tid var det vanligt att föräldrarna "ryade" till. Det var dem som bestämde. Nu förtiden är det total anarki, och ingen unge verkar ha sett en förbannad och bestämd mamma.

Men inte hemma hos mig. Aldrig i helvete. Barn ska lära sig att veta hut. Så är det bara.

Min blogg har dem senaste veckorna fått en JÄVLA massa läsare. Men jag undrar.... det är snart tusentals om dagen, vilka är ni ?????

Jag beställde ett par leggings från Ed Hardy. Fick en förfrågan om jag var en normal large, så skulle just denna medium passa.

Jag har jämfört med en vanlig blyertspenna, eller se på tangentbordet. Dem är ju för faaan lika små som Zebaztians byxor.

Jag ger upp.

Det här med sex är ju viktigt i tillvaron. Eller är det viktigt ? Jo, det är ju en av människans starkaste drifter, hunger, sömn och sex. Aldrig någonsin har det tjabblats så mycket om det här med sex, sexighet, bröst, kukar, fittor såsom nu. Jag blir helt avtrubbad.

Men det här med sex är ju dessutom någonting som för en del är känsligt, en del är roligt, det är prestige och det är hysch-hysch. Något som jag aldrig någonsin har förstått är dels att man bryr sig om hur MÅNGA någon har legat med. Nummer två är att man inte kan skilja på knulla och älska. Kan möjligen vara så att jag är lite störd, men jag har sedan sexdebuten insett att det är en jäkla skillnad, och att en del inte kan skilja på ditt eller datt. Alla får så klart göra som dem vill, men snacka om att det skapar missförstånd.

Att någon har legat med många, vad betyder det egentligen ? Faktiskt ingenting. Endera handlar det ju om att man haft en otroligt intensiv singelperiod, med bekräftelsebegär, eller är en otrogen jävel som snurrar runt med samma bekräftelsebegär. Under en period i livet styrs ju både män och kvinnor av hormoner, a.k.a man knullar runt. Åtminstone dem flesta. Jag minns en period när alla utgångar på krogen slutade med samma sak, man gick hem med nån. Jag hymlar inte med det, det var ju så. Här kommer nästa grej - på sikt får en tjej som drar hem med många killar "dåligt rykte". Man går inte att lita på, man är en slampa, ja you name it. Jag bryr mig inte om sånt, men det är ju mycket märkligt att män med samma beteende får ett riktigt karla-karls rykte som alla tjejer vill ha senare. Knäppt. Jag har tappat räkningen på antal samlagspartners för flera år sen. Det har Pelle också. Vi har legat med många. So what ? Jag bryr mig inte ett dugg. Faktiskt. Konstigt men sant.

Sen det där med att älska vs. knulla. Det fattar man väl när det är skillnad. Ett ONS är knappast nåt man älskar. Jag tror faktiskt jag knullat mer än älskat i mitt liv. Kanske inte mängdmässigt, man har väl haft nåt förhållande där man älskar varandra, men erkänn  - är det alltid att man "älskar" ?? Romantiskt och så. Knappast - många river av varandra bara för att man måste. En del går det inte ens för. Jag undrar, vad är det för karlar som ligger med sin tjej år ut och år in, utan att undersöka vad det är som hon går igång på. Utan att hon kommer. Jävla skit-gubbar om du frågar mig. In, ut, sprut-arslen. Skärpning grabbar.

Sedan kan alla överpretentiösa kärringar och tjejer som talar om för andra att man ska vara si eller så för att passa in eller hålla sig i skinnet bara gå och dö. Dö, dö dö. Låt folk göra vad dem vill.

Näni, tjejer - jag tycker faktiskt att man som singel borde få knulla halva stan, visa tuttarna på Konsum och skriva en lång lista på vilka som var bra och dåliga. Den kan man dela med sig av till andra. Lär dig sedan skillnaden på din tjejs underliv och ett hål i väggen, grabbar. Dåliga rykten om tjejer som knullar runt borde lag-förbjudas och killar som ser ner på tjejer (och tjejer som ser ner på tjejer) borde måsta gå nån form av kurs i frigörelse. 

Avdramatisera skiten - knulla på bara. Rock on !


 

Jag kan inte säga nåt annat. Jag har världens vackraste barn.

Jag vet inte om det är vädret, all snön, eller rent trötthet som gjort att dagarna känts så tunga. Igår bröt jag ihop. Och ryckte upp mig igen. Laddade ur liksom. Skrämde kanske skiten av dem som står mig nära, men ..ja, man kan inte tåla hur mycket som helst, till slut lackar man ur. Sömn är underskattat, även om man är " ung, och ingen jävla pensionär som ska sova på dagen" ....

Att jag sedan har ett blåöga gör inte saken bättre. Trött, sliten och blåöga.




Och så här kul ser han ut, han som har föreläsningarna på webben. Trötthet är ett faktum.




Näni, nu ska jag göra som Malin, se det positiva i det positiva och det positiva i det negativa. Ryck upp dig för faaaaaaaaan Viklund.

Rock on.

Idag är en sån dag när rubriken stämmer med hur jag verkligen känner mig. Jag vill att nån ska skjuta mig. Det började redan igår, och idag är verkligen humöret i botten. Botten. Boooottteeeeeeen.

Jag har ont i huvudet som vanligt, men eftersom jag har fått ett brev att min användning av värktabletter är ett "observandum", enligt min läkare, så har jag inget att ta. Inte att någon passade på att utreda vad huvudvärken beror på - näpp. Så jag har ont i skallen.

Jag har dessutom ett skavande öga, efter att Putte har rivit mig med sina rakbladsvassa naglar, samtidigt som han skallade mig så jag fick ett blåöga. Jag har en gnagande känsla i magen om att jag har för mycket på tapeten som jag borde göra, men det är som om min kropp och hjärna inte lyder. Jag är lite förkyld och har lite feberliknande symptom, mår pissigt. Det är väl abstinens eller nåt, men ändå, det värker i kroppen. Knarkare är jag också, mitt i allt. Skit !

Jag försöker sitta still och se på webföreläsningar men dem funkar inte - jag får inte ihop det, hjärnan funkar inte, eller rättare sagt - med ett kisande öga som svider, och ett tangentbord som inte är gjort för mänskliga varelser, funkar det inte. 

Jag har dåligt samvete över att jag låter Zeb vara på fritids fast han inte vill. Tanken var att han skulle vara där för att ha skoj - det har han också, men vill ändå helst vara hemma. Nu har jag dåligt samvete för att jag inte låter honom vara hemma. Fastän jag vet att han har roligt. Jag borde ge Putte mer smakportioner, men på nåt sätt är det enklast för en hungrig bebis att ta flaskan. Men jag försöker. Ibland. Jag borde göra mer. 

Jag har fått erbjudande om ett frilansjobb som ser skoj ut. Men jag har ingen barnvakt. Så det skiter sig.

Jag känner alltid att jag borde göra mer. .... och kanske är det så att jag också har PMS.....Äh, jag går och lägger mig med Putte och ser om det är nån ny värld jag hamnat i när jag vaknar. Hoppas det.

Tills vidare skrattar jag åt bilden nedan. Alltid nåt.

 

Jag har ändrat mig. Det syns när man går ner över 20 kg i vikt. Jag använder Tina som måttstock. SAmma personer, olika tillfällen. På första bilden ser det ut som jag redan ätit upp någon i hennes storlek.

Sommar 2007



Febaruari 2010

Idag lyser solen och det är en underbart solig dag. Vareviga kotte är ute och promenerar, åker skidor, skoter och sånt. Vet ni vad jag gör ?

Jo, jag har skjutsat min kopiöst bakfulla blivande man till slalombacken med Zebaztian. Jag åker till hans föräldrar och ställer in ett planerat fika, fikar där istället. Pratar lite. Njuter av lugnet som finns hemma hos dem. Åker hem och slänger isäng den lilla plutten.

Vi hade folk här igår, och det var mycket trevligt. Jag och kidsen lade oss tidigt. Pelle drog vidare. Sedan kom Nisse Kongo hem. I say no more. Var min Pelle tog vägen vet jag inte, men han som kom hem hade nog mer än en skruv lös.

Nu sitter jag alldeles ensam i min ensamhet, och bara njuter. Jag behöver verkligen tid alldeles ensam.

Vädret. Det är ett väldigt snack om vädret. Snö, kyla och besvärligheter. Folk kommer inte till jobbet för att bilarna inte startar eller har fryst ihop helt.

Hallå !!! Vi bor i Norrland. Även om man bor 8 mil norr om Sundsvall så måste man väl förstå att det kan bli kallt ? Köp en dunjacka, ha en motorvärmare, sticka ett par sockar.

På nåt sätt kommer den här Storuman-tjejen fram igen. När jag var liten så var det ofta över 20 grader kallt. Då var man halvtöntig om man hade mössa. Jag hade alltid mössa - åtminstone nästan alltid. Där berördes man inte i samma grad av kyla - man hade liksom räknat med det. Som en del av livet. Här får man panik om det snöar mer än en decimeter, traktorerna kan inte skotta (förutom vår granne som jag är grymt imponerad av), och t.om metallen i plogbilarna ser chockade ut.

När dem presenterar vädret på tv, så visar dem ju med seriös ansiktsmin norra Europa. Där ser man Sverige, Norge, Finland, Danmark - ja, ni har med all sannolikhet sett Europakartor. För han syns överallt. Men hallå - är det bara jag som ser honom ? En stor jäkla karl med ett jättestånd ? Rakt in i Finland sticker han ut sin stora lem. Bakom honom kommer en hund som ska bita honom i röven. Ser ni inte honom ? Jag kan inte titta på Europakartan utan att se ståndet där uppe i Norden. Ser ni verkligen inte ?

Åter igen. Jag behöver hjälp. Att någon vill gifta sig med mig känns otroligt. Nästan helt osannolikt. Att någon vill föra dessa gener vidare är ännu mer otroligt.

Penis. Jag ser den. Gör inte du ?